Alla fjärrvärmebolag strävar efter ett så effektivt energisystem som möjligt. Men hur ska man kunna effektivisera något som man själv inte äger och har direkt ansvar för? Den utmaningen är verklig för många bolag i Sverige, där kunder äger sina fjärrvärmecentraler, men fjärrvärmeleverantören är beroende av hur väl de fungerar. Svaret är, som så många gånger förr, att money talks.
Det här blogginlägget är det andra i vår serie om fjärrvärmens prismodeller. I vårt tidigare inlägg i den här serien gick vi igenom hur och varför fjärrvärmeföretag kan ta betalt för den effekt som fjärrvärmekunder tar i anspråk. Syftet med den typen av priskomponenter är att täcka upp investeringskostnader för fjärrvärme. Nu har turen kommit till att gå igenom hur fjärrvärmebolag kan skapa incitament för fjärrvärmekunder att bidra till ett energisystem som är så resurseffektivt som möjligt!
Genom att hålla returtemperaturer i nätet låga får fjärrvärmebolag möjligheter att skapa mer energieffektiva fjärrvärmesystem med minskade distributionsförluster, och med bättre möjlighet att nyttja värme från förnybar eller återvunnen energi. Vi har redan tittat på hur fjärrvärmebolag internt kan arbeta för att identifiera anläggningar där effektiviseringspotential finns. Men det är också tydligt att för att kunna låsa upp hela potentialen krävs det att alla parter får ta del av nyttorna som uppstår. I många nät är det kunderna som äger fjärrvärmecentralen och har därmed ansvar för att hålla den effektiv. I de fallen är ett av de mest effektiva verktygen för att få till förbättringar i anläggningen att erbjuda ekonomisk ersättning till kunden. Vi ska dock inte glömma bort att tydlig information och tät dialog kring anläggningarnas prestanda också är ett mycket bra sätt att få till förbättringar!
Hur kan man då sätta ett pris på ett effektivt fjärrvärmesystem? Frågan går att dela upp i två delar:
- Hur ska man utforma logiken enligt vilken kunderna ska betala för effektivitet?
- Hur ska man sätta det faktiska priset på effektiviteten?
Hur ska logiken utformas?
I fjärrvärmesverige har den här frågan tacklats på en rad olika sätt. I det här blogginlägget nöjer vi oss med att lista logikerna utan att gå in i alltför mycket detalj, det kommer vi istället göra i vårt webinar (länk).
Under våren arbetar vår exjobbare Aníta med att undersöka hur väl fjärrvärmens prismodeller faktiskt fungerar och har redan gjort en färsk kartläggning av priskomponenter som används i branschen. Hon har tittat på de 50 största svenska fjärrvärmebolagen (sett till omsättning) och det visar sig att majoriteten på något sätt tar betalt för effektivitet genom att använda prislogik för antingen flöde som går genom kundens anläggning eller returtemperaturen som anläggningen ger.
Hos de bolag som tar betalt för effektivitet skiljer sig sättet att göra det på som sagt. Vi har valt att dela in logikerna som används i fyra större grupper som vi djupdyker i om ett par veckor!
Hur ska priset sättas?
Det här är antagligen den svåraste frågan att svara på. Det enkla svaret, vilket gäller bra i teorin, är att priset som kunderna betalar ska motsvara nyttan som fjärrvärmebolaget får från ökad effektivitet. Men som sagt, enklare sagt än gjort!
En metod som används relativt flitigt är den så kallade LAVA-kalkylen. Genom att utgå ifrån förutsättningarna för fjärrvärmeproduktionen i ett nät uttrycks en besparingspotential på produktionssidan i kr per grad sänkt returtemperatur och MWh. Vi tittar lite närmare på LAVA-kalkylen på webinariet men kan redan nu konstatera att kalkylen kräver en stor insats för varje nät som ska utföra den och även då är den begränsad eftersom många antaganden och schablonvärden krävs. Vi tror att framtiden istället ligger i verktyg som kan koppla samman produktionsförutsättningar direkt med uppmätta värden från anläggningarna i nätet!
Har ni börjat arbeta med att sänka returtemperaturer i ert nät och funderar på hur man ska göra för att skapa incitament för kunder att bidra? Har ni erfarenheter ni vill dela med er av till andra i branschen? Anmäl er då till vårt webinarie på länken nedan så reder vi ut det hela!
Webinar: Fjärrvärmens Prismodeller (Del 2: Flödes- & RT-komponenter)